{"id":3340,"date":"2018-05-15T10:12:35","date_gmt":"2018-05-15T02:12:35","guid":{"rendered":"http:\/\/www.eibrakeline.com\/?p=3340"},"modified":"2019-11-17T19:56:48","modified_gmt":"2019-11-17T11:56:48","slug":"jaso-m101-metal-pipes-automobile-tubing","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.eibrakeline.com\/se\/jaso-m101-metal-pipes-automobile-tubing\/","title":{"rendered":"JASO M101 Metallr\u00f6r f\u00f6r fordonsr\u00f6r"},"content":{"rendered":"

1.\u00a0 Omfattning<\/strong><\/h4>\n

Denna standard fastst\u00e4ller kraven f\u00f6r metallr\u00f6r som huvudsakligen anv\u00e4nds f\u00f6r bromsar, br\u00e4nsle och sm\u00f6rjning i bilar (nedan kallade “r\u00f6ren”).
\nAnm\u00e4rkningar:<\/p>\n

De till\u00e4mpliga standarderna f\u00f6r denna standard visas nedan.
\nJIS G3141<\/strong> Kallvalsade kolst\u00e5lpl\u00e5tar och band
\nJIS G3445<\/strong> Kolst\u00e5l\u00f6r f\u00f6r maskinkonstruktion
\nJIS G 3472<\/strong> Elektriskt motst\u00e5ndssvetsade kolst\u00e5l\u00f6r f\u00f6r bilkonstruktion
\nJIS H 3300<\/strong> S\u00f6ml\u00f6sa r\u00f6r och slangar av koppar och kopparlegeringar
\nJIS Z 2241<\/strong> Metod f\u00f6r dragprovning av metalliska material
\nJIS Z2244<\/strong> Metod f\u00f6r vickersh\u00e5rdhetstest
\nJIS Z2251<\/strong> Metod f\u00f6r mikroh\u00e5rdhetstest enligt Vickers och Knoop
\nJASO M 104<\/strong> Pr\u00f6vningsmetod f\u00f6r bilbromsr\u00f6r<\/p>\n

2. Klassificering<\/strong><\/h4>\n

2.1 Typ av r\u00f6r
\n<\/strong>R\u00f6ren ska klassificeras i f\u00f6ljande 4 grupper:<\/p>\n

Tabell 1 R\u00f6r f\u00f6r fordonsr\u00f6rsystem<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n
Typ<\/td>\nKod<\/td>\nExempel p\u00e5 anv\u00e4ndning<\/td>\n<\/tr>\n
L\u00f6dda dubbelv\u00e4ggiga l\u00e5gkolst\u00e5l-r\u00f6r<\/td>\nTDW<\/td>\nR\u00f6r fr\u00e4mst f\u00f6r bromssystem<\/td>\n<\/tr>\n
Svetsade l\u00e5gkolst\u00e5l-r\u00f6r<\/td>\nTSW<\/td>\nR\u00f6r fr\u00e4mst f\u00f6r br\u00e4nsle- och sm\u00f6rjsystem<\/td>\n<\/tr>\n
Kolst\u00e5l\u00f6r f\u00f6r maskinkonstruktioner<\/td>\nSTKM 11J<\/td>\nR\u00f6r f\u00f6r kylning etc.<\/td>\n<\/tr>\n
Osmeksade koppar- och kopparlegeringsr\u00f6r<\/td>\nC1201 eller C1220<\/td>\nR\u00f6r fr\u00e4mst f\u00f6r luftbromssystem<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

2.2 Klassificering av ytbehandling
\n<\/strong>R\u00f6ren ska klassificeras enligt tabellen nedan, beroende p\u00e5 typen av ytbehandling:<\/p>\n

Tabell 2 Ytbehandling<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
Typ<\/td>\n<\/tr>\n
Utan ytbehandling<\/td>\nDoppad tenn-bly-legering<\/td>\nElektrolytisk zinkbel\u00e4ggning<\/td>\nOrganisk film p\u00e5 elektrolytisk zinkbel\u00e4ggning<\/td>\n<\/tr>\n
8\u03bcm<\/td>\n13\u03bcm<\/td>\n25\u03bcm<\/td>\n8\u03bcm<\/td>\n13\u03bcm<\/td>\n25\u03bcm<\/td>\n<\/tr>\n
L\u00f6dda dubbelv\u00e4ggiga l\u00e5gkolst\u00e5l-r\u00f6r<\/td>\nTDW<\/td>\n-N<\/td>\n-T<\/td>\n-Z8<\/td>\n-Z13<\/td>\n-Z25<\/td>\n-Z8-OC<\/td>\n-Z13-OC<\/td>\n-Z25-OC<\/td>\n<\/tr>\n
Svetsade l\u00e5gkolst\u00e5l-r\u00f6r<\/td>\nTSW<\/td>\n-N<\/td>\n-T<\/td>\n-Z8<\/td>\n-Z13<\/td>\n-Z25<\/td>\n-Z8-OC<\/td>\n-Z13-OC<\/td>\n-Z25-OC<\/td>\n<\/tr>\n
Kolst\u00e5l\u00f6r f\u00f6r maskinkonstruktioner<\/td>\nSTKM 11J<\/td>\n-N<\/td>\n-T<\/td>\n-Z8<\/td>\n-Z13<\/td>\n-Z25<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n
Osmeksade koppar- och kopparlegeringsr\u00f6r<\/td>\nC1201 eller C1220<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

3. Kvalitet<\/strong><\/h4>\n

3.1 Utseende
\n<\/strong>B\u00e5de insidan och utsidan av det f\u00e4rdiga r\u00f6ret ska vara sl\u00e4ta och fria fr\u00e5n sprickor, defekter eller rost.<\/p>\n

3.2 Kemisk sammans\u00e4ttning
\n<\/strong>Kemisk sammans\u00e4ttning av r\u00f6ren ska uppfylla JIS G3141, JIS G3445, JIS G 3472 och JIS H 3300.<\/p>\n

3.3 Mekaniska egenskaper
\n<\/strong>Mekaniska egenskaper hos r\u00f6ren ska uppfylla Tabell 3.<\/p>\n

Tabell 3 Mekaniska egenskaper<\/p>\n\n\n<\/colgroup>\n\n\n\n\n\n\n
Typ<\/td>\n\u00a0Kod<\/td>\n\u00a0Dragh\u00e5llfasthet MPa<\/td>\n\u00a0Flytgr\u00e4ns MPa<\/td>\n\u00a0Elongation %<\/td>\n\u00a0H\u00e5rdhet HV<\/td>\n\u00a0B\u00f6jutvidgning, platt b\u00f6jning<\/td>\n<\/tr>\n
\n
\n
\n
L\u00f6dda dubbelv\u00e4ggiga l\u00e5gkolst\u00e5l-r\u00f6r<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/td>\n
TDW<\/td>\nInte mindre \u00e4n 294<\/td>\nInte mindre \u00e4n 176<\/td>\nInte mindre \u00e4n 25<\/td>\nInte h\u00f6gre \u00e4n HV150<\/td>\nR\u00f6rets v\u00e4gg ska vara fri fr\u00e5n defekter eller sprickor efter genomf\u00f6randet av testerna enligt Tabell 10<\/td>\n<\/tr>\n
Svetsade l\u00e5gkolst\u00e5l-r\u00f6r<\/td>\nTSW<\/td>\n<\/tr>\n
Kolst\u00e5l\u00f6r f\u00f6r maskinkonstruktioner<\/td>\nSTKM 11J<\/td>\nInte mindre \u00e4n 294<\/td>\n<\/td>\nInte mindre \u00e4n 30<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n
Osmeksade koppar- och kopparlegeringsr\u00f6r<\/td>\nC1201 eller C1220<\/td>\nInte mindre \u00e4n 206<\/td>\n<\/td>\nInte mindre \u00e4n 40<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

3.4 Ytbehandling<\/strong><\/p>\n

(1) Ytbehandlings-tjocklek ska uppfylla Tabell 4 och Tabell 5.<\/p>\n

Tabell 4 Tjocklek p\u00e5 inre ytbehandling<\/p>\n\n\n<\/colgroup>\n\n\n\n\n\n\n
\u00a0Typ<\/td>\n\u00a0Kod<\/td>\nTjocklek p\u00e5 inre ytbehandling<\/td>\n<\/tr>\n
\u00a0L\u00f6dda dubbelv\u00e4ggiga l\u00e5gkolst\u00e5l-r\u00f6r<\/td>\n\u00a0TDW<\/td>\n\u00a0Som \u00e4r kopparbelagd inf\u00f6r l\u00f6dningsprocessen<\/td>\n<\/tr>\n
\u00a0Svetsade l\u00e5gkolst\u00e5l-r\u00f6r<\/td>\n\u00a0TSW<\/td>\n\u00a0Kopparbel\u00e4ggning inte mindre \u00e4n 3\u03bcm<\/td>\n<\/tr>\n
\u00a0Kolst\u00e5l\u00f6r f\u00f6r maskinkonstruktioner<\/td>\n\u00a0STKM 11J<\/td>\n\u00a0–<\/td>\n<\/tr>\n
Osmeksade koppar- och kopparlegeringsr\u00f6r<\/td>\n\u00a0C1201 eller C1220<\/td>\n\u00a0–<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

Tabell 5 Tjocklek p\u00e5 yttre ytbehandling<\/p>\n\n\n<\/colgroup>\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
\u00a0Typ<\/td>\nTjocklek p\u00e5 yttre ytbehandling<\/td>\n<\/tr>\n
\u00a0Doppad tenn-bly-legering<\/td>\nElektrolytisk zinkbel\u00e4ggning<\/td>\nOrganisk film p\u00e5 elektrolytisk zinkbel\u00e4ggning<\/td>\n<\/tr>\n
Z8<\/td>\nZ13<\/td>\nZ25<\/td>\nZ8-OC<\/td>\nZ13-OC<\/td>\nZ25-OC<\/td>\n<\/tr>\n
L\u00f6dda dubbelv\u00e4ggiga l\u00e5gkolst\u00e5l-r\u00f6r<\/td>\nGenomsnitt 6\u03bcm, minst 3\u03bcm<\/td>\nInte mindre \u00e4n 8\u03bcm<\/td>\nInte mindre \u00e4n 13\u03bcm<\/td>\nInte mindre \u00e4n 25\u03bcm<\/td>\nZinkbel\u00e4ggning inte mindre \u00e4n 8\u03bcm<\/td>\nZinkbel\u00e4ggning inte mindre \u00e4n 13\u03bcm<\/td>\nZinkbel\u00e4ggning inte mindre \u00e4n 25\u03bcm<\/td>\n<\/tr>\n
Organisk film genomsnitt 20\u03bcm, minst 10\u03bcm<\/td>\n<\/tr>\n
Svetsade l\u00e5gkolst\u00e5l-r\u00f6r<\/td>\nZinkbel\u00e4ggning inte mindre \u00e4n 8\u03bcm<\/td>\nZinkbel\u00e4ggning inte mindre \u00e4n 13\u03bcm<\/td>\nZinkbel\u00e4ggning inte mindre \u00e4n 25\u03bcm<\/td>\n<\/tr>\n
Organisk film genomsnitt 20\u03bcm, minst 10\u03bcm<\/td>\n<\/tr>\n
H\u00f6jd “19”>Kolst\u00e5l\u00f6r f\u00f6r maskinkonstruktioner<\/td>\n<\/td>\n\u00a0–<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n
Osmeksade koppar- och kopparlegeringsr\u00f6r<\/td>\nIngen behandling kr\u00e4vs<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

(2) Korrosionsbest\u00e4ndighet<\/p>\n

Testet ska utf\u00f6ras enligt korrosionstestet specificerat i Tabell 10 och ska uppfylla kraven i Tabell 6.<\/p>\n

Tabell 6 Korrosionsbest\u00e4ndighet<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
\u00a0Bel\u00e4ggnings typ och kod<\/td>\n\u00a0Kriterier<\/td>\n<\/tr>\n
\u00a0Tid till bildning av vit korrosionsprodukt (tim)<\/td>\nTid till bildning av rost (r\u00f6d rost) (tim)<\/td>\n<\/tr>\n
\u00a0Elektrolytisk zinkbel\u00e4ggning<\/td>\nZ8<\/td>\n\u00a072<\/td>\n\u00a0192<\/td>\n<\/tr>\n
\u00a0Z13<\/td>\n\u00a072<\/td>\n\u00a0288<\/td>\n<\/tr>\n
\u00a0Z25<\/td>\n\u00a072<\/td>\n\u00a0480<\/td>\n<\/tr>\n
\u00a0Doppad tenn-bly-legering<\/td>\nT<\/td>\nJ\u00e4rnrost (r\u00f6d rost) f\u00e5r uppst\u00e5 p\u00e5 h\u00f6gst 5 st\u00e4llen per 50 cm2<\/sup> inom 24 timmar.<\/td>\n<\/tr>\n
Organisk film p\u00e5 elektrolytisk zinkbel\u00e4ggning<\/td>\nZ8-OC<\/td>\n–<\/td>\n2000<\/td>\n<\/tr>\n
Z13-OC<\/td>\n2500<\/td>\n<\/tr>\n
Z25-OC<\/td>\n3000<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

(3) Organisk films prestanda<\/p>\n

Organisk films prestanda ska uppfylla Tabell 6 och kraven i Tabell 7, efter att tester enligt Tabell 10 har utf\u00f6rts vid behov.<\/p>\n

Tabell 7 Organisk films prestanda<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
Testpunkter<\/td>\n\u00a0Kriterier<\/td>\n<\/tr>\n
\u00a0B\u00f6jtest<\/td>\nInga flakningar, sprickbildning eller veck f\u00e5r uppst\u00e5.<\/td>\n<\/tr>\n
\u00a0Skraptest<\/td>\nInga synliga flakningar eller sprickor f\u00e5r uppst\u00e5.<\/td>\n<\/tr>\n
\u00a0V\u00e4rmecykeltest<\/td>\nInga bl\u00e5sor eller flakningar f\u00e5r uppst\u00e5.<\/td>\n<\/tr>\n
\u00a0Varmvattentest<\/td>\nInga bl\u00e5sor, flakningar, sprickor eller l\u00f6slighetsf\u00f6r\u00e4ndringar f\u00e5r uppst\u00e5.<\/td>\n<\/tr>\n
\u00a0V\u00e4tskresistencetest<\/td>\nInga bl\u00e5sor, flakningar, sprickor eller l\u00f6slighetsf\u00f6r\u00e4ndringar f\u00e5r uppst\u00e5.<\/td>\n<\/tr>\n
Ozonresistencetest<\/td>\nInga flakningar eller sprickor f\u00e5r uppst\u00e5.<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

3.5 Garanterat tryck och bruttryck<\/strong><\/p>\n

R\u00f6ren ska testas enligt Tabell 10 och ska klara det garanterade trycket specificerat i Tabell 8 utan att uppvisa skadlig deformation.<\/p>\n

Tabell 8 Garanterat tryck och bruttryck<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n
Typ<\/td>\nKod<\/td>\nNominell diameter<\/td>\nGaranterat tryck MPa<\/td>\nBruttryck MPa<\/td>\n<\/tr>\n
L\u00f6dda dubbelv\u00e4ggiga l\u00e5gkolst\u00e5l-r\u00f6r<\/td>\nTDW<\/td>\n<4.76<\/p>\n

6 och 6.35<\/p>\n

8<\/p>\n

10<\/td>\n

34.3<\/p>\n

34.3<\/p>\n

24.5<\/p>\n

24.5<\/td>\n

108<\/p>\n

83.3<\/p>\n

66.2<\/p>\n

53.9<\/td>\n<\/tr>\n

Svetsade l\u00e5gkolst\u00e5l-r\u00f6r<\/td>\nTSW<\/td>\n<6.35<\/p>\n

8-10<\/p>\n

11-15<\/p>\n

16-22.2<\/td>\n

24.5<\/p>\n

19.3<\/p>\n

14.7<\/p>\n

9.8<\/td>\n

–<\/td>\n<\/tr>\n
Kolst\u00e5l\u00f6r f\u00f6r maskinkonstruktioner<\/td>\nSTKM 11J<\/td>\n<\/tr>\n
Osmeksade koppar- och kopparlegeringsr\u00f6r<\/td>\n\u00a0C1201 eller C1220<\/td>\nEnligt JIS H 3300<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

Tabell 9 Nominell diameter och dimension<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
Nominell diameter<\/td>\nYttre diameter<\/td>\nTjocklek<\/td>\nTolerans<\/td>\n<\/tr>\n
Standarddimension<\/td>\nTolerans<\/td>\nStandarddimension<\/td>\n<\/tr>\n
L\u00f6dda dubbelv\u00e4ggiga l\u00e5gkolst\u00e5l-r\u00f6r<\/td>\nSvetsade l\u00e5gkolst\u00e5l-r\u00f6r<\/td>\nKolst\u00e5l\u00f6r f\u00f6r maskinkonstruktioner<\/td>\nOsmeksade koppar- och kopparlegeringsr\u00f6r<\/td>\n<\/tr>\n
3.17<\/td>\n3.17<\/td>\n+\/-0.08<\/td>\n0.7<\/td>\n0.7<\/td>\n<\/td>\n0.08<\/td>\n+\/-0.08<\/td>\n<\/tr>\n
4<\/td>\n4<\/td>\n\u00a00.7<\/td>\n\u00a00.7<\/td>\n<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n
4.76<\/td>\n4.76<\/td>\n\u00a00.7<\/td>\n\u00a00.7<\/td>\n<\/td>\n\u00a00.08<\/td>\n<\/tr>\n
6<\/td>\n6<\/td>\n\u00a00.7<\/td>\n\u00a00.7<\/td>\n<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n
6.35<\/td>\n6.35<\/td>\n\u00a00.7<\/td>\n\u00a00.7 0.8<\/td>\n<\/td>\n\u00a00.08<\/td>\n<\/tr>\n
8<\/td>\n8<\/td>\n+\/-0.1<\/td>\n\u00a00.7<\/td>\n\u00a00.7 0.8 1.0<\/td>\n\u00a00.7 0.8 1.0<\/td>\n\u00a01.0<\/td>\n\u00a0+\/-0.1<\/td>\n<\/tr>\n
9<\/td>\n9<\/td>\n<\/td>\n\u00a01.0<\/td>\n\u00a01.0<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n
10<\/td>\n10<\/td>\n\u00a00.7<\/td>\n\u00a00.7 0.8 1.0<\/td>\n\u00a00.7 0.8 1.0<\/td>\n\u00a01.0<\/td>\n<\/tr>\n
11<\/td>\n11<\/td>\n–<\/td>\n<\/td>\n\u00a00.8 1.0<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n
12<\/td>\n12<\/td>\n\u00a00.9 1.0<\/td>\n\u00a00.9 1.0<\/td>\n\u00a01.0<\/td>\n<\/tr>\n
12.7<\/td>\n12.7<\/td>\n\u00a00.9 1.0<\/td>\n\u00a00.9 1.0<\/td>\n\u00a01.0<\/td>\n<\/tr>\n
14<\/td>\n14<\/td>\n\u00a01.0<\/td>\n\u00a01.0<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n
15<\/td>\n15<\/td>\n\u00a01.0<\/td>\n\u00a01.0<\/td>\n\u00a01.0<\/td>\n<\/tr>\n
16<\/td>\n16<\/td>\n\u00a01.0<\/td>\n\u00a01.0 1.2<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n
17<\/td>\n17<\/td>\n\u00a01.0<\/td>\n\u00a01.0 1.2<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n
18<\/td>\n18<\/td>\n<\/td>\n\u00a01.0 1.2<\/td>\n\u00a01.0<\/td>\n<\/tr>\n
19<\/td>\n19<\/td>\n<\/td>\n\u00a01.0 1.2<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n
20<\/td>\n20<\/td>\n<\/td>\n\u00a01.0 1.2<\/td>\n\u00a01.0<\/td>\n<\/tr>\n
21<\/td>\n21<\/td>\n<\/td>\n\u00a01.0 1.2<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n
22<\/td>\n22<\/td>\n<\/td>\n\u00a01.0 1.2<\/td>\n\u00a01.0<\/td>\n<\/tr>\n
22.2<\/td>\n22.2<\/td>\n<\/td>\n\u00a01.0 1.2<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

Tabell 10 Testmetod<\/p>\n\n\n\n\n\n\n
Punkt<\/td>\nTyp<\/td>\n<\/tr>\n
L\u00f6dda dubbelv\u00e4ggiga l\u00e5gkolst\u00e5l-r\u00f6r<\/td>\nSvetsade l\u00e5gkolst\u00e5l-r\u00f6r<\/td>\nKolst\u00e5l\u00f6r f\u00f6r maskinkonstruktioner<\/td>\nOsmeksade koppar- och kopparlegeringsr\u00f6r<\/td>\n<\/tr>\n
Tr\u00e4cktest<\/td>\nEnligt JIS Z2241 (Metod f\u00f6r tr\u00e4cktest av metalliska material).<\/td>\n<\/tr>\n
B\u00f6jtest<\/td>\nExempel p\u00e5 om defekter, sprickor eller andra fel uppstod n\u00e4r r\u00f6ret b\u00f6jdes 360 grader runt en cylinder med radien som anges nedan.<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
Nominell diameter<\/td>\nRadius (D \u00e4r r\u00f6rets yttre diameter<\/td>\n\"\"<\/td>\n<\/tr>\n
8mm eller mindre<\/td>\n1.5D<\/td>\n<\/tr>\n
\u00d6ver 8mm<\/td>\n2.5D<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<\/td>\n–<\/td>\n<\/tr>\n
Utvidgningstest<\/td>\n(1) Testprovet ska vara 100 mm l\u00e5ngt.<\/p>\n

(2) Unders\u00f6k om defekter och sprickor uppstod n\u00e4r ett koniskt verktyg med lutning 1\/10 stoppades in i ena \u00e4nden av provet och provet utvidgades tills \u00e4ndytans diameter \u00f6kade med 20%.<\/td>\n

\u00a0(1) Testprovet ska vara 100 mm l\u00e5ngt.<\/p>\n

(2) Unders\u00f6k om defekter och sprickor uppstod n\u00e4r ett koniskt verktyg med vinkel 60 grader stoppades in i ena \u00e4nden av provet och provet utvidgades tills \u00e4ndytans diameter \u00f6kade med 20%.<\/td>\n

Enligt JIS H 3300<\/td>\n<\/tr>\n
Uppdelningstest<\/td>\n–<\/td>\n\u00a0(1) Testprovet ska vara 100 mm l\u00e5ngt.<\/p>\n

(2) Exempel p\u00e5 om skadliga defekter s\u00e5som sprickor och flakningar uppstod vid svetsen n\u00e4r testprovet delas l\u00e4ngsg\u00e5ende i 90 graders vinkel p\u00e5 varje sida av svetsen och utvecklas till en plan platta.<\/td>\n

–<\/td>\n<\/tr>\n
Plattst\u00f6tning och b\u00f6jtest<\/td>\n(1) Testprovet ska vara 100 mm l\u00e5ngt.<\/p>\n

(2) Unders\u00f6k om defekter och sprickor uppstod n\u00e4r provet h\u00e5lls mellan parallella plattor som pressas s\u00e5 att r\u00f6rets insida kommer i n\u00e4ra kontakt och g\u00f6r provet platt, och det platta provet sedan b\u00f6js 90 grader i axelriktningen runt en cylinder med diameter tre g\u00e5nger r\u00f6rets v\u00e4ggtjocklek och d\u00e4refter str\u00e4cks ut.<\/td>\n

<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n
Plattst\u00f6tningstest<\/td>\n<\/td>\n(1) Testprovet ska vara 100 mm l\u00e5ngt.<\/p>\n

(2) Unders\u00f6k om defekter och sprickor uppstod n\u00e4r provet h\u00e5lls mellan parallella plattor som pressas s\u00e5 att avst\u00e5ndet mellan plattorna blir tre g\u00e5nger r\u00f6rets v\u00e4ggtjocklek. N\u00e4r plattorna pressas ska svetsen placeras i 90 graders vinkel mot den p\u00e5f\u00f6rd kraften.<\/td>\n

Enligt JIS H 3300<\/td>\n<\/tr>\n
Garanterat tryckstest<\/td>\nUnders\u00f6k om l\u00e4ckage eller andra defekter uppstod n\u00e4r r\u00f6ret uts\u00e4tts f\u00f6r angivet hydrauliskt tryck och h\u00e5lls under 5 minuter.<\/td>\n\u00a0–<\/td>\n<\/tr>\n
Bruttryckstest<\/td>\nEnligt 5.10 specificerat i JASO M104.<\/td>\n–<\/td>\n<\/tr>\n
Ytbehandlings-tjocklekstest<\/td>\nStandardmetoden \u00e4r mikroskopiskt test.<\/td>\n–<\/td>\n<\/tr>\n
Korrosionsbest\u00e4ndighetstest<\/td>\nEnligt 5.6, Neutral saltvatten-spruttest, specificerat i JASO M104.<\/td>\n–<\/td>\n<\/tr>\n
Filmprestandatest<\/td>\nEnligt 5. (testmetod), specificerat i JASO M104.<\/td>\n–<\/td>\n<\/tr>\n
H\u00e5rdhetstest<\/td>\nEnligt JIS Z2244 eller JIS Z2251<\/td>\n–<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

4. Tillverkningsmetod<\/h4>\n

4.1 Tillverkningsmetod f\u00f6r de l\u00f6dda dubbelv\u00e4ggiga l\u00e5gkolst\u00e5l-r\u00f6ren<\/strong><\/p>\n

De l\u00f6dda dubbelv\u00e4ggiga l\u00e5gkolst\u00e5l-r\u00f6ren tillverkas genom att b\u00e5da ytorna p\u00e5 SPCC enligt JIS G3141 bel\u00e4ggs med koppar, formas till dubbelv\u00e4ggiga r\u00f6r och fogarna f\u00f6rseglas genom kopparl\u00f6dning och fusion i en reduktionsugn.<\/p>\n

4.2 Tillverkningsmetod f\u00f6r de svetsade l\u00e5gkolst\u00e5l-r\u00f6ren<\/strong><\/p>\n

De svetsade l\u00e5gkolst\u00e5l-r\u00f6ren tillverkas genom att b\u00e5da ytorna eller innerytan p\u00e5 SPCC enligt JIS G 3141 bel\u00e4ggs med koppar, formas till r\u00f6rform och kanterna f\u00f6rseglas genom elektrisk resistanssvetsning, dock kan innerytan undantas fr\u00e5n kopparbel\u00e4ggning om k\u00f6pare och tillverkare kommit \u00f6verens om detta.<\/p>\n

4.3 Tillverkningsmetod f\u00f6r kolst\u00e5l\u00f6r f\u00f6r maskinkonstruktioner<\/strong><\/p>\n

Tillverkningen av kolst\u00e5l\u00f6r f\u00f6r maskinkonstruktioner ska f\u00f6lja JIS G 3445 och JIS G3472.<\/p>\n

4.4 Tillverkningsmetod f\u00f6r de osmeksade koppar- och kopparlegeringsr\u00f6ren<\/strong><\/p>\n

Tillverkningen av osmeksade koppar- och kopparlegeringsr\u00f6r ska f\u00f6lja JIS H3300.<\/p>\n

5 Dimensioner av r\u00f6ren<\/h4>\n

5.1 Nominell diameter och dimensioner av r\u00f6ren<\/strong><\/p>\n

Nominell diameter och dimensioner av r\u00f6ren ska uppfylla Tabell 9.<\/p>\n

5.2 Form p\u00e5 r\u00f6rens \u00e4ndar<\/strong><\/p>\n

Formen p\u00e5 r\u00f6rens \u00e4ndar ska uppfylla bifogade tabeller 1\u20138.<\/p>\n

6. Testmetod<\/h4>\n

Testmetoden ska uppfylla Tabell 10.<\/p>\n

7. Inspektion<\/h4>\n

7.1 Inspektion av utseende<\/strong><\/p>\n

Inspektionsresultaten ska uppfylla kraven specificerade i punkt 3.1 ovan.<\/p>\n

7.2 Inspektion av mekaniska egenskaper<\/strong><\/p>\n

Inspektionen ska utf\u00f6ras enligt punkt 6 ovan och resultaten ska uppfylla kraven specificerade i punkt 4.3 ovan.<\/p>\n

7.3 Inspektion av dimensioner<\/strong><\/p>\n

Inspektionsresultaten ska uppfylla kraven specificerade i punkt 5 ovan.<\/p>\n

7.4 Inspektion av ytbehandling<\/strong><\/p>\n

Inspektionen ska utf\u00f6ras enligt punkt 6 ovan och resultaten ska uppfylla kraven specificerade i punkt 3.4 ovan.<\/p>\n

7.5 Inspektion av garantiprycket<\/strong><\/p>\n

Inspektionsresultaten ska uppfylla kraven specificerade i punkt 6 ovan.<\/p>\n

8. Ben\u00e4mning av produkten<\/h4>\n

Ben\u00e4mningen av produkterna ska f\u00f6lja standardnummer, typ av r\u00f6r samt typ och nominell diameter p\u00e5 ytan.
\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

1.\u00a0 Omfattning Denna standard fastst\u00e4ller kraven f\u00f6r metallr\u00f6r som huvudsakligen anv\u00e4nds f\u00f6r bromsar, br\u00e4nsle och sm\u00f6rjning i bilar (nedan kallade “r\u00f6ren”). Anm\u00e4rkningar: De till\u00e4mpliga standarderna f\u00f6r denna standard visas nedan. JIS G3141 Kallvalsade kolst\u00e5lpl\u00e5tar och band JIS G3445 Kolst\u00e5l\u00f6r f\u00f6r maskinkonstruktion JIS G 3472 Elektriskt motst\u00e5ndssvetsade kolst\u00e5l\u00f6r f\u00f6r bilkonstruktion JIS H 3300 S\u00f6ml\u00f6sa r\u00f6r och […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"site-sidebar-layout":"default","site-content-layout":"","ast-site-content-layout":"default","site-content-style":"default","site-sidebar-style":"default","ast-global-header-display":"","ast-banner-title-visibility":"","ast-main-header-display":"","ast-hfb-above-header-display":"","ast-hfb-below-header-display":"","ast-hfb-mobile-header-display":"","site-post-title":"","ast-breadcrumbs-content":"","ast-featured-img":"","footer-sml-layout":"","ast-disable-related-posts":"","theme-transparent-header-meta":"","adv-header-id-meta":"","stick-header-meta":"","header-above-stick-meta":"","header-main-stick-meta":"","header-below-stick-meta":"","astra-migrate-meta-layouts":"default","ast-page-background-enabled":"default","ast-page-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-4)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"ast-content-background-meta":{"desktop":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"tablet":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""},"mobile":{"background-color":"var(--ast-global-color-5)","background-image":"","background-repeat":"repeat","background-position":"center center","background-size":"auto","background-attachment":"scroll","background-type":"","background-media":"","overlay-type":"","overlay-color":"","overlay-opacity":"","overlay-gradient":""}},"footnotes":""},"categories":[53],"tags":[68,69,67],"class_list":["post-3340","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-standards","tag-japanese-standard","tag-automotive-standards","tag-jaso"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.eibrakeline.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3340","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.eibrakeline.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.eibrakeline.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.eibrakeline.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.eibrakeline.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3340"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.eibrakeline.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3340\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.eibrakeline.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3340"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.eibrakeline.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3340"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.eibrakeline.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3340"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}